Flytande bostad mitt emot Louvren

HÖSTLOVET I PARIS del II

Alla våra dagsvandringar i Paris, har på något sätt varit kopplade till Seine. Att vandra utefter floden
ger en blandning av biltrafikens puls å ena sidan och flodens lugna trafikflöde å andra sidan. Var
helst vi önskar kan vi byta strand via någon av alla de broar som korsar floden. Det är aldrig längre
mellan broarna än högst 500 meter. När jag nu sammanfattar alla mina besök i staden, så finner jag
en sak gemensam med alla dagsturer - att alla har passerat Seine. Något inarbetat som jag ej har
kunnat bryta, eller är det flodens dragningskraft?

Att Paris inte skulle ha funnits om inte Seine fanns, torde väl ej vara någon överraskning. Första
bostäder anlades på den lilla ön Ile de la Cité, som man idag kan finna bl.a. Notre Dame.

I direkt anslutning till floden finns ett världsbekant museum - Louvren. Detta museum har jag ej besökt
ännu. Det som har stoppat mig är de ändlösa köerna. Eftersom det finns så mycket som ännu ej är
utforskat, så tänker jag inte slösa bort min tid på att köa. Eiffeltornsköandet har jag däremot bakom
mig.

MUSÉE D’ORSAY är det nya
konstmuseumet i Paris, som stod
klart 1986. Byggnaden är en
gammal uttjänt järnvägsstation
som hade stått tom i över 40 år
och höll på att rivas för några
decennier sedan.

Stationen Gare d’Orsay hade
tidigare varit en ändstation för ett
järnvägsbolag. Nu mer fortsätter
järnvägen under byggnaden och
kopplas samman med
motsvarande f.d. ändstationen
Gare d’Austerlitz några kilometer
österut. Fiffigt, då det skapade
bättre flyt i tågtrafiken och då för
pendeltåget RER.

Van Gogh, Monet och Cézanne är några av de fransmän som ligger mig varmt om hjärtat, låt gå för
att Vincent invandrade från Nederländerna. Dessa konstnärer samt en hel del till, finner man på
Musée d’Orsay. Köerna är helt acceptabla. Ett annat ”måste” är ju förstås att vandra upp och ned på
paradgatan nr: 1 - Champs Elyssés (Norrmän får förlåta mig). Här skall man stanna på mittrefugen vid
övergångsställena, om man skall ta de klassiska trafikbilderna. På var sin sida om gatan närmast
Place de la Concorde finns ofta någon form av konstutställning. Place de la Concorde är efter Place
de l’Etoile (Triumfbågen) de absolut hälsovådligaste platserna man kan korsa till fots. Jag har prövat
båda och avråder på det bestämdaste.

                                            
     Vacker kvinna på Champs Èlysées                            Varuhuset La Fayettes

Vad har jag glömt att redovisa om Paris? Mycket förstås. Varför jag valde TGV som pendeltåg till
Paris? Känslan, doften och synintrycken från Metron! Versaillesbesökena! Besöket på det nya
tekniska museumet vid La Villette! Känslan av att se ett Concordeflygplan landa i motljus och inte ha
kameran framme! Känslan när den vackra försäljerskan utanför varuhuset La Fayettes erbjöd mig att
välja vad som helst för 25fr. Men säg den lycka som varade, när hon förstod att det fanns mer, än på
hennes bord!